Det var den 26 september 1971 som aktivisten och journalisten Jacob Ludvigsen och en liten sexmannaskara fick för sig att det övergivna kasernområdet vid Bådsmandssträde i stadsdelen Christianshavn inte bara kunde utan borde ockuperas. Väl inne tog Ludvigsen fram sin sprejflaska och sprutade "Leve Christiania" på en dörr.
Resten blev, som det brukar heta, historia. En historia fylld av experimentlusta, politisk och konstnärlig frigörelse. Men också det som, kanske på orättvisa grunder, fått representera fristaten: ett stort haschmoln.
40-årsdagen hade dock enligt christianiterna gärna firats under något mer ekonomiskt trygga former, rapporterar den norska nyhetsbyrån NTB:s utsände. Sommarens avtal med myndigheterna om hur invånarna i praktiken ska ta över sina bostäder kräver motsvarande drygt 90 miljoner svenska kronor. Det har gjort bildandet av en bostadsfond nödvändig. Därför kan vem som helst från och med måndag köpa en Christianiaakktie för att stödja övertagandet.
Köparen får varken inflytande eller avkastning, däremot ett vackert aktiebrev – och dessutom väldigt gott samvete, heter det från Christianias ekonomigrupp.
Miljonerna som behövs för övertagandet är bara början. Det tillkommer årliga utgifter på mellan 10 och 20 miljoner i hyra för andra bostäder samt räntor och andra avgifter.
Resultatet kan bli att många tvingas flytta från området.
Även om fonden och de många miljonerna är en anpassning till det verkliga livet utanför kasernerna så är tanken ändå att bibehålla något av det viktigaste i fristadstanken – att ingen ska tjäna pengar på sitt boende.
– Nu hoppas vi på fred, så att vi kan koncentrera oss på att utveckla Christiania, bygga nytt och få hit fler invånare, säger Risenga Manghezi, talesman fört ekonomigruppen, till NTB.
